Jamen så ring då klocka, ring! Ännu ett år har passerat och sällan har väl så många västerländska blickar vänts österut som under 2009! Ett nyhetsår då det kändes som att världen krympte och globala frågor fick mer utrymme än någonsin i nationella medier. Det har blivit dags att summera året som gått och lyfta fram de händelser under 2009 som kommer att stå med när snusförnuftiga historiker en dag i en fjärran framtid skriver ned det tidiga 2000-talets historia.

Svininfluensan

Kalla det svininfluensa, den mexikanska influensan, den nya influensan eller vad du vill... men det är ingen tvekan om att A/H1N1-viruset som spridit sig som en löpeld över världen är det som främst kommer att dröja sig kvar i minnet från året som gått.

Den 24 april kom larmrapporterna om att 81 personer dött i Mexico City och hela världen blev på sin vakt. Att vara mexikan blev plötsligt detsamma som att bära på svininfluensa och många länders regeringar började under kritiserade former att sätta förkylda utländska medborgare i karantän. Kina var den nation som gick längst i sina ansträngningar att isolera ”farliga element” och fick utstå flertalet bu-rop från världssamfundet.

Informationscentra upprättades över hela Kina för att undervisa i hur man bäst skyddar sig mot svininfluensan. (Bild: China News Service)En helg i början på maj flögs 70 mexikaner hem från Kina helt utan att ha uppvisat några symptom. Samtidigt gick ett flygplan i motsatt riktning och hämtade hem 200 kinesiska medborgare från Mexico. Löpsedlar som ”Kanadensiska studenter i karantän” och ”New Orleans borgmästare i karantän” varvades med berättelser om människor från väst som nekades inträde i landet.

I efterhand, med facit i hand, kan man fråga sig ifall det handlade om paranoia, eller om förståeligt och förlåtligt sätt att desperat försöka hindra spridningen av det som Världshälsoorganisationen (WHO) den 11 juni valde att klassa som den första pandemin på 41 år.

I maj tvingades Kina konstatera att det första fallet av inhemsk överförd svininfluensa bekräftats och produktionen av det vaccin som nådde marknaden först i september inleddes.

Idag har närmare 100 000 fall av svininfluensan bekräftats i Kina och närmare 200 personer har avlidit. Det är en siffra som förväntas stiga ytterligare under vintermånaderna och även en siffra som ifrågasätts av många experter. Förhållandet mellan antalet insjuknade och antalet döda ser märkligt ut jämfört med i andra länder. Rädslan är stor för bristfällig rapportering lett till ett enormt mörkertalet och att betydligt fler strukit med till följd av A/H1N1-viruset.

Svininfluensan har utan tvekan varit år 2009:s stora samtalsämne och risken är stor att när 2010 summeras så kommer det året att kommas ihåg av precis samma anledning.

Ett år av känsliga årsdagar

Kina firade som vanligt nationaldagen med pompa och ståt. (Bild: China News Service)Efter inbördeskriget 1949 kom Mao till makten och Folkrepubliken Kina utropades. Den 1 oktober vart år inramas nationaldagsfirandet av fyrverkerier, parader, pompa och ståt. Även under 2009 såg man fram emot firandet med spänd förväntan, särskilt med tanke på att det var landets 60-årsjubileum. Men betoningen i år låg lika mycket på ”spänd” som på ”förväntan.” Året inleddes nämligen med en rad årsdagar som Beijing nog helst hade velat glömma.

Den 10 mars markerade 50-årsdagen för den misslyckade revolten i Tibet gentemot det kinesiska styret. Med bilder från 2008:s upplopp i Lhasa färska i minnet var regeringen livrädd för att nya demonstrationer och sammanstötningar skulle lämna en skamfläck på nationaldagsförberedelserna. Regeringen ville istället fästa fokus vid den 28 mars som de kallar ”Serf Liberation Day” - årsdagen för när Dalai Lama flydde till Indien och tibetanerna - som Beijing beskriver det - äntligen blev befriade från slaveri. Efter massiva insatser från regeringsstyrkor förflöt dock mars månad utan större demonstrationer eller sammandrabbningar.

Även den 4 juni hade regeringen anledning att kallsvettas. Det är ett dystert datum i Kinas historia. 2009 var det nämligen 20 år sedan massakern vid den Himmelska fridens torg i Beijing då hundratals, möjligtvis tusentals människor fick sätta livet till. Med årets ekonomiska kris och över 20 miljoner som nyligen förlorat sina arbeten var stämningen redan tryckt i Kina. Men trots rädslan för att en årsdag som den på Himmelska fridens torg skulle vara tillräcklig för att få befolkningens bägare att rinna över så passerade även juni månad utan större incidenter.

De stora sammandrabbningarna ägde istället rum i juli. Även om den 10 mars och den 4 juni förflöt utan större protester, så är risken stor att Kina har fått nya årsdagar att våndas över i och med upploppen i Xinjiang-provinsens huvudstad Urumqi. Över 200 personer dödades och tusentals skadades i det blodigaste upploppen i Kina på decennier. De muslimska uighurerna i Kina är upprörda över den statligt understödda invandringen av han-kineser till Xinjiang som många menar kommer att göra dem till en minoritet i deras eget hemland och vara förödande för deras kultur. Två uighurer dog efter en konflikt i slutet av juni mellan två grupper av arbetare vid en leksaksfabrik. Det blev upptakten till de demonstrationer som i början av juli förvandlades till regelrätta upplopp som möttes med tårgas, högtrycksvattensprutor och pansarvagnar.

Hur den kinesiska regeringen än vrider och vänder på det kommer de att förföljas av politiskt känsliga årsdagar i framtiden. Var gång det närmar sig jämna tal för nationaldagsfirandet så innebär det även jämna tal för Himmelska fridens, Tibets och nu även Urumqis årsdagar.

En ny öppenhet?

President Barack Obama besökte för första gången President Hu Jintao. (Bild: China News Service)Global finanskris. Två ord som är förknippade med förlorade arbeten, försvunna besparingar och djupa suckar. Men, utan att kliva någon som hamnat i trångmål på tårna, så har de två orden ändå fört någonting positivt med sig. Sällan tidigare har samarbetet över nationsgränser varit så flitigt eller så ihärdigt som under världssamfundets kamp att komma till rätta med turbulensen på världsmarknaden. Dörrar har öppnats på glänt som på lång sikt kan göra att öst och väst närmar sig varandra.

Många faktorer har spelat in och många tecken tyder på att Beijing allteftersom lättar på den kinesiska mur som tidigare har följt landsgränserna. Självklart har president Barack Obamas tillträde till makten och en nya amerikansk öppenhet gjort sitt till, men Kina har på flera andra håll och kanter börjat kika ut ur sitt skal.

När China Southern Airlines Airbus A330 landade på den internationella flygplatsen i Taipei i juli så innebar det den första reguljära flyglinjen mellan Kina och Taiwan sedan inbördeskriget 1949. En knapp månad senare kom även den första öppna kontakten mellan de två ländernas presidenter på 60 år när Kina gratulerade Ma Ying-Jeo efter att han valts till ledare för regeringspartiet KTM.

Kina deltog även i internationella räddningsaktioner. När den kinesiska flottan begav sig till Somalias kust på piratjakt runt det förra årsskiftet så var det någonting banbrytande. Kina har vanligtvis hållit sina trupper nära hemmet och undvikit att delta i allt vad internationella aktioner heter, i enlighet med sin policy att inte blanda sig i andra länders affärer. Men en växande ekonomi och ökat inflytande har lett till en ökad press på att axla ett större ansvar i internationella humanitära aktioner.

Det här är bara ett fåtal exempel på att den gamla strutsen Kina kanske till sist plockar upp huvudet ur sanden och ser sig omkring ut över landsgränserna. Förhandlingarna där Beijing och Wasington hand i hand försöker förmå Nordkorea att överge sitt kärnvapenprogram kan också nämnas. Handelsavtal med halva Sydamerika och fler afrikanska länder än du kan räkna likaså.

Kina vägrar fortfarande kategoriskt att diskutera känsliga ämnen som mänskliga rättigheter och Tibet-frågan med utomstående parter, men många experter är eniga om att det finns ljus på horisonten. Bojkotter eller demonstrationer har ju sällan lett till dialog i Kina. Men ju mer gränserna öppnas och öst och väst tillåts influera varandra, ju mer öst och väst blir ömsesidigt beroende av varandra (både kulturellt och vad gäller kronor och ören) desto snarare kan även de känsliga ämnena lyftas fram.

Fler minnesvärda händelser (eller händelser som uteblev)

Självklart finns det fler händelser som borde lyftas fram under en årssummering. Tyfonen Morakot och alla andra naturkatastrofer är bara ett par av kandidaterna. När man som svensk tänker på året som gått ur ett kinesiskt perspektiv så är det ju även väldigt enkelt att tankarna förs till SAAB, men eftersom det inte blev någon försäljning i den ändan så plockar vi inte med det på vår årslista.

Samma sak med klimatförhandlingarna i Köpenhamn som utan tvekan var ett av årets stora samtalsämnen. Det är frestande att uttrycka det som att ”det blev ju ingenting med det heller”. Besvikelsen är stor över hela världen efter att konferenserna i Danmark avslutades och därför väljer vi att spara kampen för miljön och förhoppningsvis få anledning att placera den högst upp på vår summering av nästa år. Hoppet är det sista som överger en.