Jag tänkte nu berätta om något som inte är nära mitt hjärta, och det är då förstås frågan om motion. Att det inte är i mitt intresse är också orsaken till att jag anser mig var den perfekta personen att beskriva kinesisk motion på ett objektiv sätt. Vad är motion i Kina? Motionerar alla och fram för allt är taiji faktiskt något som alla kineser håller på med?

Taiji är alltså den kinesiska morgonmotionen som största delen av oss här i väst åtminstone hört talas om. Om vi inte tänker på taiji relaterar vi ofta kinesisk gymnastik med unga individer som trotsar alla fysikens lagar eller kung-fu typer som skuttar omkring på hustak. Det här är ju förstås inte fallet i verkligheten. Visserligen motionerar kineserna en hel del men samtidigt kämpar Kina med problemet av ett förminskat intresse för nyttomotion.

Taiji representerar närmast något gammalt, senilt och föråldrat i den moderna kinesiska ungdomens ögon. Det är frågan om någonting trögt med långsamt tempo och framför allt ytterst tråkigt! Om man som en ung person beslutit sig för att ta en tur till parken för att träna lite taiji kommer man utan tvekan att bemöta en hel del förundrade blickar av de förbi passerande ungdomarna som konstant tafsar på sin mobil telefon eller suger i sig extra stora glas av läsk. Om du med andra ord vill känna dig som en kines som finns i våra västorienterade minnesbilder skall du börja taiji. Om du vill vara en modern verklig kines skall du låta bli...eller sen inte.

Gymmet är mötesplatsen för den moderna ungdomen

Taiji är för åldringar? (Bild: Radio86)Jag har kanske givit en bild att kineserna inte skulle tycka om motion, fallet är ändå inte så. Att gå till gymmet är populärt. Det är ändå frågan om någonting ganska nytt för det kinesiska folket. Att fenomenet verkligen är så nytt beskrivs ganska bra av att då du första gången tar dig till ett gym, lär du dig inte hur de olika manickerna fungerar, man får istället en genomgående instruktion om hur man skall klä sig i den sportiga moderna atmosfären! Det här är kanske ändå för allas bästa... Jag har faktiskt sett män i kostym eller gossar utrustade i spända jeans lyfta vikter med svetten på pannan. Dessa personer avbryter sällan på grund av utmattning, istället är det mobilen som lockar dem bort från aktiviteten. För vissa räcker det med att helt enkelt infinna sig på plats och endast sitta på exempelvis konditionscykeln. Och andra kommer på plats för att spegla sig själv i sina nya spända sportiga kläder. Gymmet representerar med andra ord olika saker för olika personer! Det är en plats med en oändlig mängd funktioner.

Gymmet är förstås inte den ända platsen man kan motionera. Att simma är en kinesisk stolthet. Jag var personligen en betydligt långsammare simmare än den lokala befolkningen, det kan visserligen bero på att jag ödde min energi på att uppfostra mina ”simkumpaner”, men tyvärr utan framgång. I Kina är spottandet något vanligt, något som tillhör vardagen. Ni kan då alla inbilla er hur denna aktivitet ökar i potens 100 i en simhall. Munnen full med vatten och slem, jo, det är den perfekta omgivningen för ett ordentligt spottkalas.

Kineser håller sig egentligen i ganska god fysisk form. Det kan ändå delvis vara frågan om något omedvetet eller påtvingat. Att cykla är vardagligt och populärt, så med andra ord uppehåller folket sin kondition med att helt enkelt göra det de alltid gör. Personer som inte tycker om motion kan ändå utsättas för tvångsgymnastik på sin arbetsplats. Många arbetsgivare har obligatoriska motionsstunder under arbetsdagen. Det motsvarar ändå till sitt utseende närmast något som kan beskrivas arme relaterat.

Eftersom kineserna är galna i att sjunga dansar de också en hel del. Att se pensionärer dansa tillsammans i gatubilden är inte sällsynt. Det är ju motion i sig.

En av dem mest fascinerande sportgrenarna är ändå något helt annat. Det är frågan om att gå baklänges. Enskilda personer eller grupper går baklänges, det är ändå oftast frågan om åldringar. Idén bak denna aktivitet är att man på något sätt sägs uppnå balans med världen eller något motsvarande...

En sak får jag förstås inte glömma, och vad är det? Naturligtvis pingis! Bordtennis är faktiskt så populärt i Kina som vi här i väst tror det vara. Man kan finna ett pingisbord i nästan varje husbolag.

Min inledning var kanske aningen missledande och kräver korrigering. Kineserna är faktiskt i global skala ganska aktiva idrottare, om inte alltid frivilligt så då på grund av den lokala företagskulturen eller på grund av cykelns roll som transportmedel.