”Det är trevligt att människor är intresserade av kinesisk kultur”- var en av de första meningarna Tuva Helling sade då jag hade äran att träffa henne i affären AntikWest.

Tuva är antikhandlare och en verklig specialist då det kommer till orientalisk antik. Och som Tuva säger så finns det faktiskt ett växande intresse för historiska kinesiska föremål! Ja vem skulle inte vela ha ett Ming-tida fat på sitt morgonmålsbord eller kanske en maskeradhjälm från Tang-dynastin?

Eftersom det inte generellt betraktat är ett jätte bekant ämne så kommer vi att hålla oss på en relativt ytlig nivå. Men nu låter vi Tuva fortsätta på ämnet kinesisk antik.

Har intresset för kinesiska antikviteter förändrats under den sista tiden? Är det frågan om något som hela tiden blir mer populärt och om så, vad är orsaken?

–Jo, det har verkligen förändrats. Det som har hänt är att kineserna själva har vaknat upp till sin egna kultur, vilket i sin tur har förändrat hela den orientaliska marknaden.

Samtidigt som intresset bland kineserna ökar, ökar också intresset i internationell skala för kinesisk konst och antik. Vilka föremål är då mest populära och hur skall man välja sin produkt då man funnit vägen fram till en antikaffär med orientaliska föremål?

–Ja, jag kan inte ge ett specifikt svar eftersom varje föremål är unikt. Varje föremål har alltid sin egna berättelse. ”The beauty lies in the eyes of the beholder” som man brukar säga. Alla ”ser” inte dessa föremål. Det kan stiga in en människa som aldrig tidigare sätt kinesisk antik men som har fått syn på ett attraktivt föremål via fönstret och direkt blivit förälskad. Och då är det min ära och uppgift att berätta om vad det är frågan om. Men i kontexten av popularitet så kan man naturligtvis säga att det blåvita porslinet som funnits sedan Ming- tiden är det som är mest känt.

Ja, varje föremål är unikt. Skönheten ligger med andra ord i betraktarens ögon. Ett ytterst diplomatiskt svar. Vad är då en bra investering när det gäller kinesiska antikviteter? Är antik något som man i första hand skall se som investeringsföremål, eller skall de kanske i första hand betraktas som visuella föremål, föremål som har sitt egenvärde i dess förhållande till åskådaren?

–Då man ser på antikviteter, så trots att jag är handlare, så tycker jag att man skall köpa det med hjärtat. Jag köper aldrig själv ett föremål med tanke på att det är en bra investering. Jag blir varje gång lite tänd på ett föremål och tänker att det där är vackert, det där tycker jag om.

Ett ganska diplomatiskt svar än en gång. Man skall köpa med hjärta, inte med plånboken. Men om man nu i alla fall önskar investera på antik...Skall man investera i kinesisk antik? Är det frågan om något som kan förväntas stiga i värde? Och om så, vad beror denna generella prishöjning då på?

Det populära blåvita porslinet. (Bild: Radio86/Michael Rossing)–Det är klart då det finns så mycket kineser att priset också kan förväntas stiga. Samtidigt som välfärden sprider sig i Kina har de också äntligen upptäckt sin egna kulturhistoria. Det hemska var ju att under kulturrevolutionen så förintades mängder av föremål. Däröver berövades det kinesiska folkets rättighet till kunskap om deras egna kultur, det var ett förbjudet ämne. Då jag första gången reste till Kina undrade alla våra guidar vad vi gjorde på museerna. De förstod inte riktigt vad vi pratade om. I och med att intresset för kinesisk antik har ökat bland kineserna så har prisnivån naturligtvis stigit. Det är ju helt klart.

Ja kinesernas intresse ökar ständigt och därmed kan man också förvänta sig att den kinesiska antiken stiger i värde. Ja det är väl lite frågan om samma sak som har hänt med exempelvis ryska antikföremål. Och lyckligtvis är kinesernas kultur inte mera en tabu för det kinesiska folket självt.

Grisen i säcken?

Då man talar om antik och konst brukar man ofta tänka på förfalskningar. Hur är det då med den kinesiska antiken? Är förfalskningar en del av den orientaliska antikvärlden??

–Förfalskningar finns väl alltid då det gäller uppskattad konst. Det finns ju faktiskt hemliga fabriker i Kina där man idag tillverkar ”kinesiska antikviteter”. Jag är alltså mycket nöjd att ha en 25 års erfarenhet beträffande ämnet. Då antikintresset växer, ökar också mängden förfalskningar. Dessa förfalskningar är tidvis faktiskt av mycket hög kvalitet.

Ja, det finns alltid risken att man köper grisen i säcken och hittar sig själv sittande med en förfalskad ris kopp i handen. Om man vill försäkra sig om varans ursprung skall man vända sig till experter.

Eftersom globaliseringen i sig är ett så populärt uttryck i dagens värld måste vi ju också kolla vare sig den kinesiska konsten i ett historiskt perspektiv varit självförsörjande eller om den fått influenser från andra kulturer. Vad är alltså sambandet mellan kinesisk och exempelvis europeisk konst? Kan man finna olika sorters kulturella inflytanden i den kinesiska antiken?

En gosse från Tang-dynastin ca. 600-900 e.Kr. (Bild: Radio86/Michael Rossing)–Globaliseringen har funnits mycket länge. Sidenvägen fungerade för tusen år sedan och längs den transporterades mängder av kinesiska förmål. Även om kineserna lyckades influera resten av värdlen tog de också samtidigt intryck av föremål de sett. De har ju nämligen alltid varit mycket bra handelsmän. De tog intryck utav sina kunder.

Ja, i den kinesiska antiken kan man finna olika sorters influenser från exempelvis Mellanöstern och Europa. Vad har Tuva Helling för råd till en nybörjare? Hur skall man gå till väga? Hur i all sin dag skall man ta sitt första steg in i den kinesiska antikdjungeln??

–Utgångspunkten är att det finns föremål i all prisklasser. Det behöver inte kosta förförligt mycket. Mitt första föremål, som samtidigt är heligt för mig och som jag fortfarande har kvar kostade inte mycket då jag köpte det. Det var mer eller minde ett impulsköp och då jag hade köpt det vaknade mitt intresse. Man kan exempelvis göra fynd på loppmarknader och också här hos mig kan det kosta 1000 kronor eller så och vara en verklig antikvitet.

Det är alltså inte endast frågan om pengar. Intresset för något visuellt vackert och tilltalande är det primära och det monetära det sekundära. Vad har vi nu egentligen kommit fram till?

Kinesisk antik kan vara en bra investering men i första hand skall konstföremål köpas på basis av känslorelaterade orsaker, inte ekonomiska. För det andra finns det en mängd förfalskningar på marknaden med andra ord skall man vara på alerten. Och för det tredje kan vi vara lyckliga över att det kinesiska folket äntligen erbjudits chansen att bekanta sig med sin egna kulturhistoria. Jag tackar Tuva Helling för diplomatisk men samtidigt mycket intressant information gällande antik från mittens rike!