Po Chu-i (772-846), var en av de största poeterna under Tangdynastin. Han skrev över 2 800 dikter och var känd för sitt enkla språk. En av hans mest kända prosor är är diktverket ”Sång om oändlig sorg” som berättar om romansen mellan Yang Guifei och kejsare Xuanzong.

Kejsaren av Kina, suktade efter skönhet som kunde skaka ett kungarike,
Satt på tronen i många år, sökandes, men fann det aldrig,
Tills ett litet barn från Yangklanen, knappt ens vuxen,
Växte upp i en inre kammare, där ingen kände henne,
Men med en himmelsk grace som inte kunde döljas,
Till slut en dag blev utvald för det kejserliga hushållet.

Han var förtrollad från det ögonblick han såg henne. Efter att ha trollbundits av henne så skulle kejsare Xuanzong göra vad som helst för att få Yang Yuhuan, även om det innebar att bryta giftemålet mellan henne och sin son. Kejsaren var som besatt av henne. Och varför inte? Hon sade ha ”ett ansikte som kunde få en blomma att skämmas”. Hennes skönhet var så stor att hon enda tills idag är känd som en av ”Kinas fyra skönheter” - kvinnor från det forntida Kina som är legendariska för sina utseenden och hur de påverkade kejsare och kungar som föll för deras charm.

Och kejsaren, från och med nu, försummade sina göromål
Och slösade all sin tid på henne med festande och svirande,
Hans älskarinna av våren, hans nattens förtryckare.
Det fanns andra damer vid hovet, tre tusen sällsynta skönheter,
Men hans gunst för de tre tusen var koncentrerad till en.

Kejsare Xuanzong gav henne det nya namnet Yang Guifei och kallade henne ”andra maka” och etablerade därmed hennes betydenhet i hovet. Han började försumma statliga affärer och föredrog i stället att spendera sin tid i hennes sällskap. För att behaga henne så fick hon bo vid Huaqings varma källor och hon sades ha spenderat åtskilliga timmar i badet för att få huden mjuk och fast. Kejsaren såg även till att servera henne färsk litchi, hennes favoritfrukt, vilka han dagligen skickade per häst från södern där de odlades.

Hennes influenser i hovet växte. Många av Yangs släktingar fick viktiga poster inom hovet. Yangs äldsta syster blev Frun av Han; hennes tredje äldsta syster blev Frun av Guo; hennes åttonde äldsta syster blev Frun av Qin; och en avlägsen spelgalen kusin blev en högt rankad myndighetsperson. Till och med hennes adopterade son An Lushan, en general med turkiskt ursprung, fick styra tre avlägsna områden i norra Chang'an.

Kejsaren kunde aldrig se sig mätt på henne
Tills stridstrummorna som bullrade från Yuyang chockade hela världen
Och bröt musiken från ”Regnbågskjolen och fjäderkappan”.

År 755 så startade An Lushan ett uppror och marscherade till huvudstaden. Han ledde en styrka på omkring 200 000 lojala män. Han hade varit deras ledare i många år. Kejsare Xuanzong flydde mot sydväst och hade tänkte försvinna bort med Yang Guifei.

Men soldaterna som följde dem hade annat i tankarna. Vid Mawei läger, där de var tvugna att byta hästar, krävde de att Yang Guifei skulle avrättas och de beskyllde henne och hennes kusin för upproret och dynastins förfall. Yang Guifei valde då att hänga sig själv i ett Buddhisttempel i byn Mawei i stället för att lämna över sig åt soldaterna.

Men 5 mil från huvudstaden, bortom den västra porten,
Stannade manskapet i armén, inte en enda av dem rörde sig
Tills dessa malliknande ögonbryn trampas under hästarnas hovar...
Blommiga hårnålar föll till marken, ingen plockade upp dem,
Och gröna och vita hårsmycken av jade och en gul gyllene hårfågel.
Kejsaren kunde inte rädda henne, han kunde bara gömma sitt ansikte.

Legenden utspelade sig under Tangdynastin (Bild: Radio86)

Kejsaren flydde slutligen till Sichuan. Han försökte få tillbaka Yang Guifeis kropp från Mawei lägret, men den återfanns aldrig. En minnesgrav restes till hennes ära i Xi. An Lushanupproret pågick i flera år innan det slutligen krossades under kejsare Daizong, men det blev början på slutet för Tangdynastin.

Enligt legenden försökte kejsare Xuanzong kontakta Yang Guifei i livet efter detta med hjälp av en taoistpräst som kunde kalla på och kommunicera med andar. Prästen fann henne på en förtrollad ö i havet där hon kallades ”Den evigt sanna”. Hon upprepade kärlekslöften som endast kändes till av henne och kejsaren.

På den sjunde dagen under den sjunde månaden, i ”Det långa livets palats”
Berättade vi hemligheter för varandra i nattens tysta värld
Att vi önskade att flyga i himlen, två fåglar med ett par vingar,
Och att växa tillsammans på jorden, två grenar på samma träd.

Kejsare Xuanzong kom aldrig över förlusten av Yang Guifei. Han dog som bruten man några år senare. Tangdynastin överlevde till namnet, men den började sakta brytas ned och skulle aldrig mer återgå till sin forna gyllene era. Ironiskt nog så hävdar man att det var kejsare Xuanzong som förde Tangdynastin in i sin mest blomstrande period men att det var hans förälskelse i Yang Guifei som orsakade dess förfall.

Jorden står ut, himlen står ut; någon gång skall de båda förgås,
Medan denna sorg utan slut fortsätter i evighet.

(Dikt hämtad ur ”Sång om oändlig sorg”, av Po Chu-i)