x

Skulle du kunna tänka dig att ta några minuter för att hjälpa oss?

Du har blivit utvald att delta i en undersökning om Radio86. Undersökningen tar ungefär 2 minuter. Dina svar hjälper oss att förbättra våra tjänster. Tack för din tid.

JaJag deltar.

NejJag deltar inte.

Bai She – Den vita ormkvinnan

19 januari 2007, 14:04 GMT

[Klicka här för att se bilden i större format]

MEDIA

Sound files

MER OM ÄMNET

Berättelsen om ormkvinnan, eller egentligen två sådana, har figurerat muntligt i den kinesiska folktron redan långt före historien blev nedskriven.

Bai She, den “Vita ormkvinnan” och Qingqing, den “Gröna ormkvinnan”, finns omnämnda i de kinesiska berättelserna från Songdynastin (960-1279) och man kan läsa om dessa två även i Feng Menglongs verk “Jing Shi Tong Yan” som han skrev under Mingdynastin. Historien går under namnet “Den vita damen hålls evigt fånge i Leifengpagodan”. Vi skall här avslöja hur hon hamnade där och om hon någonsin blev fri från sin fängelseborg…

Berättelsen handlar om två ormsjälar, som efter att ha mediterat i tusen år får skepnaden av människor. Dessa är de två förtjusande kvinnorna Bai She ja Qingqing. Utåt sett har dessa mänskliga egenskaper men innerst inne har de bevarat sin ormkaraktär och de besitter även magiska krafter.

Sitt jordeliv bland människorna inleder skönheterna i de vackra och romantiska landskapen vid Västra sjön i Hangzhou. Här träffar de snart den ärliga och fattiga apotekaren Xu Xian. Xu Xian och Bai She blir upp över öronen förälskade och så fort Bai She trollat fram ett palats ingår paret äktenskap. Xu Xian är förstås ovetande om att han gift sig med en ormkvinna och Bai She besluter sig för att hålla tyst om detta. Kärleken mellan de unga tu är uppriktig, lyckan ler och snart väntar de också tillökning.

Det är vid denna tidpunkt som den taoistiska munken Fahai från Jingshantemplet kommer in i bilden. Munken känner till Bai Shes verkliga natur och uppmanar Xu Xian att uppsöka templet, för att berätta mer för honom och också lära honom några magiska trick som han kan ha nytta av senare. Det sägs nämligen att munkar och ormsjälar aldrig kommit överrens. Xu skickar dock iväg Fahai med en gång.

Under Drakfestivalen bjuder Xu enligt traditionen sin fru på vin. Ormsjälar tål egentligen inte alkoholhaltiga drycker, men av artighet kan Bai She inte heller tacka nej. Hon dricker upp och drar sig sedan tillbaka för att vila. Påverkad av vinet förvandlas hon igen till en orm och då Xu Xian kommer in i sängkammaren, och istället för sin fru ser en enorm orm i sin säng, blir han förskräckt och faller livlös ned på marken. När Bai She hämtat sig från vinets rus återfår hon igen en kvinnas skepnad och från Kunlunbergen hämtar hon en magisk ört, lingzhi, med vars hjälp hon lyckas väcka sin man till liv igen. Hennes hemlighet är avslöjad, men eftersom Xu är övertygad om sin frus godhet besluter han sig ändå för att fortsätta samlevnaden med ormkvinnan.

Bai She och Xu Xian skulle väl ha levt lyckliga i alla sina dagar om inte Fahai igen haft sitt finger med i spelet. Munken kidnappar Xu Xian till sitt tempel och när Bai She tillsammans med Qingqing skyndar dit för att befria honom är tiden inne för Bai She att föda. Xu Xian lyckas bli fri igen, men efter att ha fött sitt barn har Bai She förlorat sina magiska krafter. Hon blir fångatagen av munken, som för evigt håller henne fånge i Leifengpagodan och Xu Xian blir tvungen att ensam återvända hem med sin nyfödda son.

I Kina har man också gjort film av berättelsen om Bai She. Så här kunde kanske även filmen ha slutat, men här har man gått ett steg vidare. I filmen växer Xu Xians och Bai Shes son upp, han lyckas frige sin mor från fängelset i Leifeng och de lever lyckliga i alla sina dagar.

Ifall du blev intresserad av berättelsen om Bai She och Xu Xian lönar det sig att söka upp Tsui Harks film “Green snake” från år 1993. Den beskriver legenden om ormkvinnan från den andra ormkvinnan Qingqings synvinkel. Av den här historien har man också gjort otaliga versioner för Pekingopera.

**

Text: Terhi Mikkolainen

Översättning: Antonia Ramsay


printable version  add comment  give feedback

Text: Antonia Ramsay