De kinesiska skrivtecknena har utvecklats under årtusendenas lopp och det verkar närmast omöjligt att endast en person skulle ha tänkt ut dessa. Kineserna berättar ändå gärna historien om Cangjie, en mytologisk gestalt som levde på den legendariske Gula kejsarens Huangdis tid och som sägs vara den som tänkt ut det kinesiska skriftspråket.

Kejsar Huangdi är vid sidan av Shennong och Fu Xi en av tre mytomspunna regenter. Hans namn nämns som alla Han-kinesers förfader. Huangdi är verkligen den person i vilken den kinesiska världsbilden och kulturen personifieras. Förståeligt är att man även velat koppla samman skrivtecknenas uppkomst med en viss person. Man brukar ju säga att skriftspråket är ett mått på civilisationen.

Cangjie var antagligen inte ens en verklig person, men eftersom hans gestalt levt vidare så här länge kan det vara försvarligt att presentera honom i rollen som han fått sig tillskriven.

Skrivtecknenas uppkomst

Det hur Cangjie tänkte ut de kinesiska skrivtecknena eller karaktärerna finns det många historier om. Den vanligaste är att Cangjie såg spår av djur och fåglar på marken och på så sätt kom att tänka på olika karaktärer för olika ord. Enligt en annan lite mera metafysisk historia såg Cangjie en uppenbarelse vars anletsdrag var så märkliga att Cangjie när han försökte återge dessa samtidigt gav form åt de första skrivtecknena.

Sanningen kan mycket väl vara den att ifall Cangjie verkligen existerat, så har han endast varit den visa man som samlat ihop och klassificerat redan existerande skrivtecken och har sålunda sedan blivit omnämnd som skriftspråkets fader.

Cangjie tros ha levat ca 2 700 år före vår tideräkning. I litteraturen omnämns Cangjie för första gången i verket Huainanzi som skrevs under de stridande nationernas tid (475 – 221 f.Kr.). Här kan man läsa att "då Cangjie skapade karaktärerna regnade det hirs från himlen och andarnas klagande läten hördes i natten, och efter hand då den mänskliga visheten växte till sig blev dess dygder färre".

Kinesiska tecknena samtida med kilskrift och hieroglyfer

De kinesiska karaktärerna har uppkommit ungefär vid samma tidpunkt som den assyriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna, alla ursprungligen piktografer det vill säga bildtecken. Av dessa tre är det endast de kinesiska tecknena som används ännu idag. I det moderna kinesiska språket är bildtecknenas andel numera endast 10 procent, men i karaktärerna som används ännu idag kan man fortfarande se spår av de tusentals år gamla teckningarna eller kråkfötterna som Cangjie stötte på.

Cangjie-metoden datoriserar de kinesiska tecknena

Cangjies namn har också lånats ut till en av de första sätten på vilket kinesiska kan skrivas med dator. Cangjie-metoden, som fortfarande är i bruk idag, är ett grafiskt system där karaktärerna samlas ihop en del i taget med hjälp av olika tangenter på keyborden. Metoden baserar sig på det äldre skrivsätt som ännu används i Taiwan och Honkong. Man har även utvecklat en version för de officiella förenklade kinesiska tecknena som nuförtiden används på fastlands-Kina. Att använda sig av Cangjie-metoden är rätt utmanande, isynnerhet för oss utlänningar, eftersom den innebär att man måste behärska skrivtecknena fullständigt. Lyckligtvis finns det även ett annat system, som baserar sig på pinyin-metoden, där man inte behöver kunna skriva tecknena utan endast bör känna till hur de ser ut.

**

text: Terhi Mikkolainen

översättning: Antonia Ramsay

Mera information om Cangjie-metoden hittar du på:
http://en.wikipedia.org/wiki/Cangjie_method